Betygsättning: Ett torn byggt på gungfly

Tänk dig engelska språket på en skala från det absolut simplaste…

…till det mest eleganta…

(Filmerna är bara en illustration till det kommande resonemanget; du kan glatt hoppa över dem.) Vi kan illustrera den här skalan med en linje, med “Me, Tarzan” längst till vänster och med Stephen Frys underbara modersmålsengelska längst till höger.

  

  

Dina elever är någonstans på den här skalan. Ditt jobb är att beskriva elevernas kunskaper på skalan F–A. Till din hjälp har du Skolverkets kunskapskrav och centrala innehåll för kursen.

Det centrala innehållet hjälper dig att avgränsa området. Eftersom till exempel Engelska 6 ska rymma äldre skönlitteratur, populärvetenskapliga texter, existentiella frågor, sociala förhållanden, anpassning till genre och motivering av ens åsikter bland mycket annat så vet vi att nivån i alla fall är högre än Tarzans. Stephen Fry kan prata om alla de här sakerna så det blir svårare att avgränsa uppåt. Så den avgränsning vi kan göra är att nivån är mycket högre än Tarzans. Men en särskilt exakt avgränsning blir det inte. Så här blir kanske linjen.

  

  

Kanske kan kunskapskraven hjälpa dig. De här kommer från gymnasiekursen Engelska 6.

Nu närmar vi oss. För att veta var ett E är på skalan behöver du bara hitta några fasta punkter i beskrivningen ovan. Låt se:

eleven formulerar sig relativt varierat: Nja,det var lite för relativt.

tydligt: Mja, det låter ganska klart, men var drar jag egentligen gränsen mellan tydligt och otydligt?

relativt strukturerat: Nu blev det relativt igen.

eleven formulerar sig med flyt: Det låter återigen klart, men var går gränsen?

viss anpassning till syfte, mottagare och situation: Inte glasklart det heller.

eleven bearbetar och gör enkla förbättringar: Äntligen något konkret och mätbart! Men Tarzan bearbetar och gör enkla förbättringar i filmen ovan, så det är inte så att vi har avgränsat något.

formella och komplexa sammanhang…tydligt och med flyt: Det där är helt klart någonstans mellan Tarzan och Fry.

viss anpassning: Glasklart, eller, nej förresten.

i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem: Äsch, nu blev det relativt igen.

Nähä. Det blev inte tydligare än så. Att sätta betyg utifrån det här vore som att bygga ett torn på gungfly. Tur att det finns nationella prov som berättar var nivåerna ligger.

Reading Macbeth

The_Globe_Theatre,_Panorama_Innenraum,_London

We’re reading Macbeth at the moment. In too little time we are trying to understand and enjoy the language, imagine what it would have looked like on stage 400 years ago and find the really interesting parts of the play.

Fuseli, Macbeth and the witches.

Personally, I love the play between Macbeth and lady Macbeth and the conflict between ambition and doing what is right. I also love the language: “Stars, hide your fires; let not light see my deep and dark desire”, “If it were done when ’tis done, then ’twere well / it were done quickly” and of course “Out, out, brief candle! Life’s but a walking shadow, a poor player that struts and frets his hour upon the stage, and then is heard no more. It is a tale told by an idiot, full of sound and fury, signifying nothing”.

What do you think is most memorable from the play?

Ellen Terry as lady Macbeth by John Singer Sargent, 1889.

Daniel Dennett: pedagogisk förebild och dumma djupsinnigheter

Filosofen Daniel Dennett är en av mina pedagogiska förebilder. Han är amerikan och ägnar sig åt frågor om fri vilja, medvetandefilosofi, evolution och religion, men framför allt kan han förklara saker så att de verkar enkla.

I sin bok Intuition Pumps inleder han med att förklara att en som i dag når genomsnittsresultat på IQ-test (IQ 100) för hundra år sedan hade fått 130. Vi har alltså blivit smartare på hundra år. Men varför? Våra gener är desamma. Dennett menar att anledningen att vi är smartare är att vi har skaffat oss en mängd verktyg. I dag har till exempel nästan alla en förståelse för procentuell utveckling, vilket väldigt få hade för 100–150 år sedan. Resten av boken är en verktygslåda med korta enkla texter. Många av dem är lättanvända i undervisningen. (Se Dennett föreläsa om Intuition Pumps här).

Ett begrepp som han lanserat som fått mig att känna mig smartare är deepity. Så här beskriver han det (hör honom här):

   
 Varför är det en deepity? För att det verkar djupt och det uppnår den effekten genom en dubbeltydighet: påståendet är dels trivialt och sant, och dels världsomvälvande och falskt. “Love” är ett ord, det har fyra bokstäver och börjar med ‘l’, vilket är sant och helt trivialt. Den andra betydelsen, kärlek som begrepp eller fenomen, det som vi upplever eller vill uppleva, är så klart inte bara ett ord. Den är falsk, men skulle vara världsomvälvande om den vore sann.

Jag stötte på en deepity häromveckan. En präst predikade om “sanning”. Det är viktigt att lära känna sanningen om hur vår värld är beskaffad, menade han, och inte luras av dem som försöker lura oss “men den största sanningen är att vara sann mot sig själv.”

En missuppfattad grammatikregel: a/an

Jag vet inte hur många elever jag har stött på som berättar för mig att a kommer före konsonant och an före vokal. Då förklarar jag att det handlar om vokalljud och konsonantljud, inte vokaler och konsonanter, men att de har tur, för det finns inget enklare än att skilja på a och an. Sedan ber jag dem kolla den här filmen.

En film om a och an (2:50).

Toque Monkey
Angry Ape (yes, I know that it’s a monkey, not an ape…)

Vetenskap i engelskundervisningen: 2. Korrelation och kausation

Jag brukar visa bilden ovan för mina elever. Vi pratar om vad den betyder och hur den kan utläsas. Nästan genast börjar eleverna diskutera orsakssamband. “När många är ute och äter glass finns det många mordoffer ute”, “Man blir varm och svettig av att mörda, så då är det gott med glass efteråt”. Ganska snart visar jag nästa bild.

Här var det en elev som var snabb i analysen: “Har du någonsin använt Internet Explorer? Den är så dålig så det är inte konstigt om folk blir mordiska. Självklart sjunker mordtalen när bättre browsers börjar användas!”

Stämningen i klassrummet är glad, uppsluppen och nyfiken vid det här laget, för eleverna får vara kreativa i sina analyser samtidigt som de anar ugglor i mossen. Det är uppenbart att glass inte orsakar mord, och att en webbläsare inte påverkar ett lands mordfrekvens, men samtidigt är siffrorna solklara.

Ungefär här brukar jag introducera begreppen correlation och causation. Att förklara kausalitet är enkelt: A orsakar B. Sparkar jag en boll flyger den i väg, äter jag en glass tar den slut. Korrelation, samband, är aningen svårare att förklara så att alla förstår. Jag brukar säga att korrelation är när två saker händer samtidigt. Det finns till exempel en korrelation mellan försäljning av solglasögon och försäljning av glass, men det ena orsakar inte det andra. (Egentligen skulle jag vilja ha en lista på tydliga exempel på korrelation, men det har jag inte. Om du har förslag får du gärna tipsa i kommentarerna!)

Nu blir det enklare att tala om våra exempel. Grafen med glassförsäljning kontra mordfrekvens är en tydlig korrelation men det finns ingen kausalitet, för glassätning orsakar inte mord och mord orsakar inte glassätning. Däremot kan vi gissa oss till ett annat orsakssamband: sol och värme under sommarmånaderna gör att många är ute; värmen gör att vi köper glass och alla människor som är ute sent, tillsammans med alkohol, gör att konflikter kan eskalera till mord. Här blir det tydligt att korrelation inte är detsamma som kausalitet. Men nästa exempel är ännu mer illustrerande.

Grafen med Internet Explorer-användning kontra mordfrekvens  är en tydlig korrelation, men här finns inget orsakssamband överhuvudtaget. Korrelationen här är helt och hållet en slump och det är viktigt att förstå att slumpen ger sådana här samband. (Det är också bra att lägga märke till att Y-axeln är kapad nertill.)

Nästa steg kanske blir att låta eleverna utforska en hel sajt med sådana slumpmässiga korrelationer, för när man studerat en massa korrelationer av typen “Antalet Nicholas Cage-filmer korrelerar med antalet drunkningsdödsfall i swimmingpooler”, “Ostkonsumtion per kapita korrelerar med antalet dödsfall genom att kvävas av sina sängkläder” eller “Skilsmässofrekvensen i Maine korrelerar med per kapita-konsumtionen av margarin” så är man helt vaccinerad från sjukan att blanda ihop korrelation och kausation.

Jag tycker det är bäst att låta till exempel en mattelärare förklara hur korrelation är/visas matematiskt/statistiskt, men för dem som vill gå in lite djupare ser det här ut att vara en enkel genomgång.

Det som gör det här riktigt viktigt är att hitta de fall där en sammanblandning av korrelation och kausation leder till felaktiga slutsatser. Ett exempel är “jag [gick ut utan mössa/åt inte apelsin/åkte tunnelbana med en dagisklass/vad som helst som du råkade lägga märke till] och sedan blev jag sjuk, så för att hålla mig frisk ska jag inte göra så igen”. Eller det motsatta: “jag [åt en apelsin/åt en vitlök/bar en halsduk inomhus/drack varmt te med rom/offrade en get vid fullmåne] och bara fyra dagar senare var jag frisk!”.

Den här sammanblandningen kan också bli direkt skadlig och till och med farlig. Till exempel i politiken där politiker ofta hörs säga “ni införde X och då hände Y”. Ofta sägs exempelvis små svenska beslut orsaka internationella konjunktursvängningar. Farligt är det också när vaccinmotståndare grundlöst påstår att en ökad vaccinering orsakat allt från en ökad adhd-diagnosticering till autism. Har du fler exempel?

Läs även del 1 av Vetenskap i engelskundervisningen, om Florence Nightingale och statistik som vapen.